Det är så vackert ute!!!

Imorse var nog en av de bästa mornar jag sett i hela mitt liv.
Även om den spenderades med människor jag inte känner på djupet så var det så fint. Sex personer mitt i den tysta tomma staden, den dova mjuka fina snön och stora dalande snöflingor. Det är nog något jag kommer kunna tänka tillbaka till om några år! Haha, gud. Det låter så himla stort eller något, det är det inte. Absolut inte. Det var bara så fint, enkelt och levande. Riktigt längesen jag bara slappnade av så!

Men snön är inte alltid underbar. Har vandrat runt i staden hela dagen som något jäkla snömonster. Förkyld har jag blivit på köpet också.
Mina fina skor har blivit en storlek större av allt slask/snö/vatten. Var riktigt jäkligt där ett tag, men sånt får man ta :)

Imorgon är jag ledig trots att det är Måndag eftersom det var skola igår.
Så himla skönt att bara ha fyra skoldagar nästa vecka. Fast ska göra klart det sista i periodhäftet imorgon..hm, jaja.

Saknar tiden för ett år sedan så extremt jäkla mycket!
Önskar jag fick uppleva det igen och igen och igen!!!

Lätthet och såntdär, existerar så sällan och försvinner så lätt.
Att försvinna in i stunden och känslan. Det är så sällan man får det.
Några få timmar och ögonblick av något rent och äkta,
även om så bara för stunden.
Allting runtom är så plastigt och smutsigt,

att få uppleva uppriktig renhet. Så viktigt.
Uppfriskande.

Dock kommer alltid verkligheten ikapp tillslut, och vad gör man då?