Åhoj gott folk!

Nu tittar jag in igen för att underhålla er. Frågan är om jag någonsin underhåller någon med min blogg, men det måste jag ju anta annars är jag alldeles för pessemistisk igen. Då hade gubben på Stenbocken sagt "Nu är du pessemist igen"! Haha, internskämt är alldeles för tråkiga i fel sällskap. Har iallafall en läsare som lär förstå. Jajajaa. Jag har alldeles för tråkigt. Hur kommer det sig? Man tjatar och tjatar och tjatar om att ha fritid, och när fritiden kommer så har man tråkigt! Helt ologiskt.
Det är som med vikten. När man är glad då är man tjock och när man är ledsen då går man ner i vikt. Det är bara för att man aldrig ska kunna vara smal och lycklig samtidigt. Typiskt.

Mycket har hänt i livet på senaste tiden, och snabbt har det gått.
Ena stunden händer ingenting, andra stunden händer allting samtidigt. När allt händer sådär samtidigt blir det kaos i hjärnan och det är precis vad det är just nu. Ändå är jag glad, det är bara så mycket.
Känslor är komplicerade och jag som var så naiv och alltid trott alla om gott har upptäckt att jag blivit väldigt skeptiskt och misstänksam mot det mesta. Precis det jag aldrig velat bli! Så jag jobbar på det, men det är svårt när man under livets lopp (blott 19 år men dock) fått uppleva saker som krossat detdär vi kallar hjärtat.
Men jag vägrar sluta tro! Det vägrar jag bara. Det har jag fått från mamma tror jag. Hon är grym!

Något jag gjort som jag är fruktansvärt stolt över är att jag har tagit två sprutor OCH tagit hål i öronen. Jag som varit nålrädd så länge jag kan minnas har helt plötsligt lärt mig att vara stark inombords och övervinna mina värsta fobier. Det tycker jag är starkt!

Zumban har satt igång igen och det är helt fantastiskt. Älskar att komma hem efter ett uttröttande pass. Man blir så glad!

I Februari åker jag till Thailand! WEHO!*

Sådär, där fick ni en uppdatering!

Fred ut!
Beatrice